Varför retorik i förskolan och skolan? 

Vi kan lättare påverka våra liv och lösa konflikter verbalt om vi kan tala så att andra lyssnar och förstår - och om vi lär oss förstå och lyssna på andra. 

Språk, kommunikation och barns inflytande lyfts fram extra i både förskolans och skolans läroplan! 

 Varför retorik i skolan bild 1
Språk och identitetsutveckling hänger oupplösligt samman, liksom språk och lärande.” “Språk har också samband med värdegrundsfrågor, delaktighet och inflytande. Det innebär att språklig och kommunikativ utveckling är nära relaterad till barns lärande inom samtliga målområden i läroplanen och har betydelse för barns vidare utveckling
— ur Lpfö promemoria

Vi får en bild av oss själva, vi undersöker, upptäcker, förstår och samspelar med hjälp av språket. Att lösa problem med andra, föra en dialog och kommunicera sina egna erfarenheter för att testa sina idéer och tankar är helt enkelt nödvändigt för att vi ska må bra och utvecklas vidare!

 Varför retorik i skolan bild 2
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
— ur Lgr 11

Språket lyfts här fram som vårt främsta redskap! Språket som är så nära förbundet med tanken är därför vårt främsta redskap inte bara i ämnet svenska utan också i övriga ämnen. Elevernas muntliga förmåga påverkar hur vi bedömer deras kunskaper. Målen i "Tala, lyssna och samtala" i ämnet svenska är tydliga. Många andra ämnens kunskapsmål förutsätter och bygger också på kunskaper i retorik. 

 Varför retorik i skolan bild 3

Med kunskaper i att tala, lyssna, samtala, argumentera och analysera ökar självförtroendet och inlärningsförmågan och även gruppdynamiken påverkas positivt. En god retorikutbildning ger elever bättre förutsättningar både i skolan och i livet utanför skolan.  En elev som fått  retorikträning berättar hon att hon trivs bättre. Hon fortsätter:

"Man blir delaktig i undervisningen på ett helt annat sätt om man själv är med i diskussionen. Det ger mer om man är inblandad själv. Man tvingas tänka hela tiden."

Barnen rustas helt enkelt till att ta en självklar plats i vårt kommunikativa samhälle.  

Lärare och pedagoger behöver kunna lära ut retorik på ett korrekt och pedagogiskt sätt. Tyvärr är inte retorisk didaktik och retorik för förskola/skolan ett obligatorium i samtliga lärarutbildningar ännu. Av en matematiklärare väntar vi oss en flera år lång adekvat högre utbildning för att klara uppgiften. Men en lärare som ska undervisa i retorik blir inslängd i uppgiften oftast helt utan adekvat utbildning. Det är inte rätt för någon. Alla pedagogers främsta verktyg är god kommunikationsförmåga. Som pedagog har du också ett ansvar som retorisk förebild. 

 Varför retorik i skolan bild 4

Ett kollegie som har genomgått fortbildning i retorik har en gemensam retorisk plattform att stå på. De har fått lära sig hur de på ett korrekt och pedagogiskt sätt bör arbeta för att stärka barnen/eleverna i deras utveckling av retoriska förmågor. Lärarna och pedagogerna blir dessutom stärkta i sitt ledarskap och tryggare i sin yrkesroll. För att inte tala om den energikick som utbildningen ger!

Efter många års erfarenhet av fortbildningar för lärare och pedagoger inom förskola och skola är min erfarenhet att kunskaper i retorik och kommunikation höjer statusen, trivseln och resultaten på förskolorna och skolorna. Arbetet verkar dessutom mobbingförebyggande eftersom barnen får andra kommunikativa verktyg och ett bättre självförtroende. Det här vittnar såväl lärare, pedagoger och ledning som barn och föräldrar om.

 Skapande skola

Ni kan också anlita mig för verksamhet med eleverna och använda er av Skapande Skola-medel. Teater, drama och skådespeleri är också ämnen jag undervisar i och jag använder gärna mig av dem som metoder för att förevisa och undervisa i retorik.

"I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden." Lgr 11

 

The big five kan vi träna genom retorikövningar och retoriklekar

De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten är enligt Göran Svanelid: Analysförmåga, Kommunikativ förmåga, Metakognitiv förmåga, Förmåga att hantera information och Begreppslig förmåga. Dessa fem viktigaste förmågor har i en undersökning visat sig stämma mycket väl in också på förskolans läroplan.