Nu är det här - senaste numret av tidningen LÄRA!
Elever och lärare från Björkhagens skola i södra Stockholm berättar om hur det är att ha retorik på schemat.
Vad ger det eleverna?
Vad ger det lärarna?
Vad bör man tänka på om man vill få mer fokus på kommunikation och retorik i skolan?
Läs hela artikeln här.
Det talas om undersökningar som visar att det vi svenskar är mest rädda för är att tala inför en publik. I samma undersökningar ska döden ha kommit först på femte plats!
Men vad är det då som gör att många av oss känner rädsla i en talsituation? Det kan bero på flera olika saker.
Man kan ha specifika minnen av situationer som varit extremt jobbiga och som triggar i gång obehagskänslorna. Det kan också vara så att man har en medfödd biologisk och psykologisk känslighet, som skapar ökad rädsla för att till exempel bli exponerad eller granskad. Det kan även ha funnits händelser under uppväxten som har ökat rädslan.
Kanske har man sett andra som varit rädda och fått rädslan överförd, så kallad modellinlärning. Det kan också vara orimliga krav från föräldrar eller andra viktiga personer i ens närhet som har skapat en press.
En annan vanlig tanke om orsaken till olustkänslor och rädsla i en talsituation, som inkluderar oss alla, är den att vi människor är flockdjur. Våra kroppar och psyken upplever att vi står utanför flocken i en situation när vi ska tala inför en grupp och singnalerar därför stor fara.
Men tack och lov kan man arbeta med talrädsla och känslor av obehag inför att tala för publik. Ofta kan man då slippa, eller radikalt minska, den negativa stressen och på det sättet kan man också få fram budskapet på ett mer effektivt sätt.
Men vad är rädsla? Och kan vi lära oss något av vår rädsla?
Karen Thompson Walker berättar om det i sitt föredrag.
"Fear is … a kind of unintentional storytelling that we are all born knowing how to do.” (Karen Thompson Walker)
När vår egen kropp talar till vårt psyke påverkas vi. Vi kan välja hur vi vill bli påverkade.
Amy Cuddy, som forskar kring kroppsspråk och hur det påverkar oss berättar hur. Hon berättar om sin egen resa och ger dig tips på hur du kan göra.
"Don't fake it till you make it. Fake it till you become it.”
(Amy Cuddy)
"Prisencolinensinainciusol" är en låt komponerad av Adriano Celentano 1972.
Låten är medvetet tänkt att i den avsedda italienska publikens öron låta som engelska talat med en amerikansk accent. Men texterna är faktiskt ren rappakalja med undantag av orden "all right". Lyssna så får ni höra! Celentanos avsikt med låten var att undersöka kommunikationshinder. Han säger att han ända sedan han började sjunga har varit mycket influerad av amerikansk musik och allt amerikaner gör. Han gillar amerikansk slang - som han tycker är mycket lättare att sjunga än italienska och ville skriva en låt som bara skulle ha som tema "oförmågan att kommunicera". För att göra det skrev han en låt där texterna inte betyder någonting.
- Eller hur han nu menade... Jag förstod inte riktigt...
Hur tycker ni han lyckades med sitt experiment?
- Gunlög
I onsdags hade barnen i klass 4C på Björkhagens skola i södra Stockholm retoriklektion som vanligt enligt schema. Men den här onsdagen var inte helt vanlig trots allt. Klassen fick besök från tidningen LÄRA.
Journalisten Pernilla Rönnlid följde med stort intresse hur eleverna gjorde flera olika retoriklekar och övningar. Det var röstövningar och uppvärmning av kroppen, de tränade sig i lyssnade, de improviserade, de jobbade två och två och förberedde ett litet anförande som de sedan höll tillsamans för två andra elever.
Stämningen var hög. Det skrattades, skojades och det var tyst och koncentrerat om vart annat. Det är tydligt att stämningen är god i klassen. Barnen lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Efter övningarna när barnen skrev sina reflektioner i sina retorikböcker, passade Pernilla på att intervjua flera av eleverna.
Också Linnéa Skoogqvist-Kasurinen, som är lärare i klassen, och Sara Djupman som är lärare i årskurs två, båda retorikpiloter, blev intervjuade. Linnéa menar att retoriken är fundamantet i skolan och att det är självklart att alla, både lärare och elever, borde få kunskaper i retorik. Hon tycker att det är skolans skyldighet att ge alla barn chansen att kunna tala för sig, argumentera, analysera och lyssna. Sara Djupman är inte sen att hålla med. Båda pekar på att det är skolans ansvar inte minst eftersom vi ska "förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle." Som det står i Läroplan för grundskolan 2011.
Björkhagens skola har fyra retorikpiloter och de visar alla ett stort engagemang för retorikundervisning och ett stort intresse för att lära sig ännu mer.
Artikeln om retorikundervisningen på Björkhagens skola är skriven i syfte att inspirera, fortbilda och att få lärare, ledning och övriga pedagoger inom skolan att tänka nytt.
Jag som också var ombedd att komma dit för artikeln tyckte det var härligt att se både eleverna och mina retorikpiloter in action. Jag känner mig så stolt över barnen och lärarnas arbete!
Den 1 mars kan du läsa om eleverna och lärarnas tankar om retorik i skolan. Det är något som jag ser fram emot!
- Gunlög
