Svenska språket - kort och effektivt, rikt eller fattigt?

Svenska språket beskrivs ibland som fattigt. Vi säger att det är ordfattigt och vi jämför med engelskan som är ett världsspråk - kanske världens ordrikaste språk.

Men dom som vet säger att det svenska språket i själva verket är ovanligt ordrikt. Vi har lätt att införliva lånord från olika språk och lättare att bilda sammansättningar än många andra språk. Vår verbbildning är helt enkelt enastående produktiv. 

Kan det vara så att Svenskan därför till och med har fler ord än engelskan? Det finns dom som hävdar det! Men - hur mäter man egentligen antal ord i ett språk? 

Hur kan man räkna ord när man inte kan hitta dem alla? Alla ord kommer inte med i ordböcker. Vi har inte sparat allt som alla någonsin har sagt och skrivit. Nya ord kommer till hela tiden och de ord som inte används försvinner så småningom. 

Men kan språk överhuvudtaget klassas som fattiga eller rika?! 

Jag tycker inte det. Det är vi som använder oss av språken som kan ha ett rikt ordförråd eller ett fattigt ordförråd. Har vi ett rikt ordförråd och förmågan att använda det för att få variation och för att uttrycka oss mera precist så tror jag att vi ....öhh va hettere...

Här är en liten behändig parlör för den engelsktalande som vill lära sig viktig svenska. Den är skriven av Colin Moon.

image.jpeg

 - Gunlög

Du ändrar inställningarna i någons hjärna så att de passar dig!

Den här bloggposten skulle lika gärna kunnat heta:

Vägen till samarbete går genom kommunikation!

För båda rubrikerna talar faktiskt om samma sak! Tro det eller ej!

Mark Pagel, biolog, delar i sitt TED-föredag med sig av en intressant teori om allt dettta. Han menar bland annat att språk är en bit "social teknologi" som gjorde att människans tidiga stammar fick tillgång till ett kraftfullt nytt verktyg: samarbete. Dessa ord är hans fritt översatta av mig:

"Var och en av er förfogar över det mest kraftfulla, farliga och omstörtande drag som det naturliga urvalet någonsin har utarbetat. Det är en neuralgisk ljudteknik för omkopplig av andra människors sinnen.

Jag talar om ditt språk, naturligtvis, eftersom det tillåter dig att inplantera en tanke från din hjärna direkt in i någon annans hjärna, och den personen kan försöka göra samma sak gentemot dig, utan att någon av er behöver opereras. 

Istället använder du faktiskt en form av telemetri när du talar, inte så annorlunda från fjärrkontrollen till din TV. Det är bara det att, medan den enheten är beroende av infrarött ljus, är ditt språk beroende av pulser, diskreta pulser, av ljud. Och på samma sätt som du använder fjärrkontrollen för att ändra de interna inställningarna i din TV, för att de ska passa ditt humör, använder du ditt språk för att ändra inställningarna i någon annans hjärna för att passa dina intressen." 

Språk är våra gener som talar, för att få saker och ting som de vill. Bara föreställ er känslan av förundran hos ett spädbarn när den första gången upptäcker, att genom att yttra ett ljud kan den få något förflyttat från ett rum till ett annat och kanske till och med få något att äta." 

iStock_000008078367Medium.jpg

Tack vare att vi lärde oss kommunicera lärde vi oss samarbete!

- Och självklart är det så att vi ständigt behöver träna för att upprätthålla och förbättra vår förmåga till god kommunikation och ett gott samarbete! Gruppdynamik och kommunikation

Men varför utvecklade människan en gång i tiden (ca 200 000 år sedan) vårt komplexa system av språk?

Varför finns det så många (7000 - 8000) olika språk på jorden - om det nu inte beror på isolation? Och vad betyder det för oss här och nu idag? Lyssna på Mark Pagels TED-föredag så får du svaren.

- Gunlög

Vill du hjälpa till att få in retorik på skolschemat?

Frgetecken.png

Jag arbetar för att få in retorik i skolan - på schemat!  Dvs att ge alla barn chansen att förklara sina idéer, tala för sina synpunkter, lyssna och inta andras perspektiv.

Visst borde alla få lära sig hur oberoende av bakgrund?

Stötta mig gärna genom att "Gilla" Retorikpedagogen få Facebook!

Sprid gärna detta genom att klicka "Dela".

Tack för hjälpen!

- Gunlög

Så här når du fram med ditt budskap på förskolan

IMG_3156.JPG

Vare sig du har samling med barnen, planering med kollegor eller informerar föräldrar använder du dig av retorik.

I Lärarnas Nyheter berättar jag om kommunikation och retorik för lärare och pedagoger på temat vuxenvardag. Jag berättar lite om konstruktiva ordval, lyssnande, disposition för föräldramötet, kroppsspråk och röstanvändning.

Läs tips för en enklare vuxenvardag i artikeln Nå fram med ditt budskap.

-Gunlög

Retoriklek i förskolan - Päron eller morot?

Foto6.jpg

"Trots min förskollärarutbildning och alla mina år inom förskolan hade jag inte tidigare reflekterat över vikten av att vi hjälper våra förskolebarn att lära sig att tala inför varandra och lyssna aktivt på varandra. Det här var lite av ett uppvaknande och jag kände att det var viktigt att få in retorikträning i verksamheten."

IMG_6238.jpg

"Vi pratade mycket i början om hur viktigt det är att man lyssnar och alla barn fick erfara att det är jobbigt om någon eller några gör saker som stör när man ska berätta något. Barnen blev ganska snabbt mycket duktiga på att lyssna på varandra och stötta den som talar. Men det var ett krävande arbete - de riktigt pratiga barnen fick till en början kämpa med att komma ihåg att räcka upp handen om de ville något. Och de tysta och blyga barnen fick möjlighet till en ny roll att utforska när de fick lika mycket utrymme som alla andra barn. I sin egen takt kunde de hitta sitt sätt att breda ut vingarna och våga ta plats."

Pia Forslund är förskollärare och retorikpilot. I artikeln här kan du läsa hennes berättelse om hur det var att införa retoriklek i verksamheten på hennes förskola.