Får de retorikträning via födan i USA?​​

Det är en fråga man kan ställa sig när man ser hur enkelt folk ställer sig upp och pratar i USA. Döm om min förvåning när jag den första dagen på min retorikresa i USA såg denna produkt på ett kafé! För dig som ännu inte är bekant med begreppet ethos kan jag i all korthet berätta att ethos är en av de tre kommunikationskanalerna vi använder för att övertyga varandra. De andra två heter logos och pathos. Ethos kan översättas till "läran om moral" och används för att definiera en talares trovärdighet. 

Här är en amerikansk "skolfilm" för att förklara begreppen. Vilka av argumenten i filmen skulle du godkänna?

- Gunlög

Retorik en eftertraktad kunskap för lärare!

Ett stort Grattis till en av de grundskollärare som gått Retorikpedagogens utbildning i "retorik i skolan"!

-Tack! Nu får jag arbeta med det jag allra mest brinner för!

Det säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen som efter genomgången fortbildning i retorik fått sitt drömjobb - att som retorikinspiratör medverka till att implementera retorik som en röd tråd i skolan!

Läs hennes berättelse här:

På min gamla skola, Björkhagens skola, var vi några lärare som fick hjälp av Gunlög Lindell att starta en pilotgrupp i retorik. Vi utbildades och fick handledning under en termin. Det resulterade i en progressionsplan för F-5 och ett upplägg för retoriklektioner. Vi märkte snabbt hur elevernas trygghet ökade och hur de här grupperna blev mer lyhörda och respektfulla mot varandra.

När tidningen LÄRA (nr.2, 2013) kom och gjorde ett reportage om vårt arbete hörde flera skolor av sig och ville ha kontakt med oss. Gubbängsskolan utlyste en tjänst som passade mig som hand i handske. Nu är jag lärare i åk.1 och ”retorikinspiratör”. 

I mitt arbetslag har vi en retoriklektion i veckan. Den första har handlat om hur en god lyssnare beter sig. Sedan kommer övningar som tränar detta. 

Hela lågstadiet vill börja med retorik. När vi har möten visar jag en övning och motiverar varför den ska vara med. Vi diskuterar och har det som en fortbildning. Dessa möten ligger var tredje vecka.

Vad är det då vi tränar på retoriklektionerna? Jo, att lyssna aktivt, prata inför grupp, förklara och motivera egna åsikter, ta ställning, läsa av andras kroppsspråk och få kontroll över det egna, samspel med andra, analysera budskap i form av text, tal och bild, strukturera tal, text och argumentation mm mm. 

Varför är då retorik så viktigt? Det är viktigt för den egna personliga utvecklingen. Trygga barn kan vara toleranta och förstående mot andra. Lgr-11 inleds med en text om etik och värdegrund som slår fast just det lägger grunden för demokratiskt samhälle. 

Dessutom, för att nå de högra betygen i skolan ska eleven ska kunna språka om kunskap, motivera, argumentera, analysera och jämföra.

Vi är i inledningsskedet av retorikutvecklingen på Gubbängsskolan. Ett spännande arbete väntar och jag återkommer gärna med mer från retorikhorisonten.

                            Mvh   Linnéa Skogqvist-K

Jag tycker det här är en härlig historia om vilka vägar arbetslivet kan ta sig. Låt dig inspireras! 
-Gunlög 

Om uppmärksamhet är en bil är behov förare

Dessa tre nycklar är helt avgörande för om barnet kommer att ge dig sin uppmärksamhet och lyssna på dig eller inte!

1. Mognad

Mognad krävs för att kunna uppmärksamma. Det tar åratal att utveckla ett moget uppmärksamhetssystem.

2. Behov

Våra behov är de som styr vår uppmärksamhet. Mer om det nedan.

3. Bortsållning

Fokus får vi genom att sålla bort konkurrerande intryck som oväsentligheter. Så mycket som 95% till 98% av alla intryck behöver vi sålla bort för att kunna fokusera och skapa mening.

"Jag kunde inte undervisa honom. Han älskade mig inte."

så svarade Sokrates (470-399 f.Kr.) på frågan varför hans sokratiska metod inte fungerade på en av hans elever.

Om uppmärksamhet är en bil är behov förare

Först när behov av: a, Anknytning, b, Alarm och c, Hunger är tillfredsställda och i balans kan vi unna oss behovet av d, Individualisering. Det vill säga unna oss lyxen att vara nyfikna och mottagliga för att lära oss något nytt.

a. Anknytning, kontakt och närhet är det absolut viktigaste för uppmärksamhet, nyfikenhet och inlärning. Om ett barn inte får sitt behov tillfredsställt på det här punkten blir intresse för omvärlden irrelevant. Barn ger uppmärksamhet till, följer, talar till och försöker efterlikna dem de älskar. De lär sig bara av dem tills de är tillräckligt mogna. Vi människor är skapade för att fungera så här. Det menar utvecklingspsykolog Gordon Neufeld.

Inom retoriken kan vi uttrycka det med begreppen ethos - för att få förtroende för och vilja lyssna till den som förmedlar ett budskap behöver vi gilla dennes personlighet. De känslor, pathos som talaren förmedlar och väcker i oss behöver vara de rätta för att vi ska ta till oss budskapet. Upplever vi inte personens ethos och pathos tillräckligt positiva fungerar personens fakta, sakargument dvs logos inte övertygande. De blir inte intressanta! 

b. Alarm handlar om oro, medveten eller ej, för att förlora närheten till den eller dem vi är i nära anknytning till. När alarmsystemet går på högvarv kanvi inte ta in information som inte hör till behovet att upprätthålla närhet med dem vi älskar. Det får högsta prioritet. Vi är skapta för att upprätthålla kontakt och närhet. Därför kan vi inte nå fram till oroliga barn.

c. Hunger. Är vi hungriga styrs vår uppmärksamhet mot mat. Men anknytning och alarm övertrumfar mat. Tänk dig att du är ute i skogen och går. Du känner dig hungrig och bestämmer dig för att återvända till bilen och matsäcken. Då inser du att du är vilse. Du går och går och söker efter kännetecken som kan visa dig vägen till dem och det du har anknytning till. Trots att du förmodlingen är mer hungrig vid det här laget är det inte det som i första hand styr nu. Kanske känner du inte längre av din hunger.

d. Individuallisering handlar om intresse och lust att fullfölja sin potential. Hela vårt skolsystem bygger på tesen att barn är nyfikna på sin omvärld. Och att denna nyfikenhet bara finns där av sig själv. Men barn vill veta att de är omtyckta, älskade har en plats i gruppen. Om de inte känner sig säkra i det uppstår inte nyfikenheten på omvärlden. Nyfikenhet handlar om att våga gå till det okända, till delar av världen de inte är en del av. 

Med detta i bakhuvudet är dessa kanske de viktigaste frågorna att ställa sig som pedagog:

Gillar jag var och en av barnen i min klass/grupp och har jag lyckats få var och en av dem att gilla mig?

Hur kan jag visa min kärlek, mitt gillande, ännu tydligare? 

Lär dig mer om utvecklingspsykolog Gordon Neufelds tankar om uppmärksamhet genom att titta på hans föreläsningar på UR Play.

Hur tänker man rätt? eller framåt? eller fritt?

Retorikkunskaper hjälper oss att värja oss mot det massiva flödet av information som vi dagligen översköljs av. Utifrån detta massiva flöde gör vi våra val, förändrar våra attityder och handlar därefter på ett visst sätt.

Ofta är vi inte medvetna om inflytandet all information egentligen har över våra val, handlingar eller utformandet av våra attityder. Kunskaper i retorik och retorisk analys kan hjälpa oss förstå makten som olika kommunikativa metoder har över vårt tänkande och beteende. 

Sara Thiringer, Rädda barnens ungdomsförbund, förklarar här i sitt svar till debattören Penilla Gunther att det i motsats till vad Gunther hävdar - inte är ungdomars ideal som är ett hot mot jämställdheten utan möjligen vuxnas.

Thiringer visar med sin text hur vi ibland behöver hjälp att se att och hur vi påverkas till våra val.

Hiphop, graffitti och flera andra arenor där unga tar plats talas om på ett nedvärderande sätt, menar Thiringer. Det är de vuxnas värderingar som färgar hur de talar om dessa arenor. 

Som retoriker kan jag bara hålla med. Visst är det så. Språket värderar. Det är inte genomskinligt. Man talar numer inom forskningen om en "lingvistisk vändning" och menar att språkets roll som ett genomskinligt och objektivt medium för kunskap och kommunikation bör ifrågasättas och problematiserats.

Ofta går vi på autopilot och sorterar vår omvärld efter våra förkunskaper och fördomar för att effektivt klara av det vi tar oss för. Vår hjärna gillar att stoppa in saker i fack. Det kan vara smart men vi missar då att vara öppna för nya insikter - och det är aldrig smart!

Visst är det väl så att de allra flesta av oss egentligen vet att det språk vi väljer att använda när vi beskriver vår värld påverkar hur vi tänker och vad vi tänker om den? Ja, bara vi tänker efter.

- Gunlög

I begynnelsen var logos...

Logos utgör tillsammans med ethos och pathos retorikens medel att övertyga.

Begreppet logos mångtydighet är uppenbar. Begreppet logos betyder allmänt tal, ord, tanke och inom retoriken också, argumentation och handlande.

Logos är därför det kanske viktigaste verktyget för människan eftersom det är med logos som människan mäter och skattar sin värld, varje annan människa och sig själv. 

Jag föreslår att vi som klargörande övning försöka föreställa oss en människa utan logos.

Vad får vi för människa om vi föreställer oss en människa som inte kan argumentera, som faktiskt inte kan tala alls, och inte heller tänka alls, och som saknar förmåga att agera/handla överhuvudtaget?

Vi får måhända en människa som icke är?

- Gunlög