"Jag kunde inte undervisa honom. Han älskade mig inte."
så svarade Sokrates (470-399 f.Kr.) på frågan varför hans sokratiska metod inte fungerade på en av hans elever.
Om uppmärksamhet är en bil är behov förare
Först när behov av: a, Anknytning, b, Alarm och c, Hunger är tillfredsställda och i balans kan vi unna oss behovet av d, Individualisering. Det vill säga unna oss lyxen att vara nyfikna och mottagliga för att lära oss något nytt.
a. Anknytning, kontakt och närhet är det absolut viktigaste för uppmärksamhet, nyfikenhet och inlärning. Om ett barn inte får sitt behov tillfredsställt på det här punkten blir intresse för omvärlden irrelevant. Barn ger uppmärksamhet till, följer, talar till och försöker efterlikna dem de älskar. De lär sig bara av dem tills de är tillräckligt mogna. Vi människor är skapade för att fungera så här. Det menar utvecklingspsykolog Gordon Neufeld.
Inom retoriken kan vi uttrycka det med begreppen ethos - för att få förtroende för och vilja lyssna till den som förmedlar ett budskap behöver vi gilla dennes personlighet. De känslor, pathos som talaren förmedlar och väcker i oss behöver vara de rätta för att vi ska ta till oss budskapet. Upplever vi inte personens ethos och pathos tillräckligt positiva fungerar personens fakta, sakargument dvs logos inte övertygande. De blir inte intressanta!
b. Alarm handlar om oro, medveten eller ej, för att förlora närheten till den eller dem vi är i nära anknytning till. När alarmsystemet går på högvarv kanvi inte ta in information som inte hör till behovet att upprätthålla närhet med dem vi älskar. Det får högsta prioritet. Vi är skapta för att upprätthålla kontakt och närhet. Därför kan vi inte nå fram till oroliga barn.