Vad rädsla kan lära oss - på tal om rampfeber, exponeringsrädsla och talskräck

Det talas om undersökningar som visar att det vi svenskar är mest rädda för är att tala inför en publik. I samma undersökningar ska döden ha kommit först på femte plats!

Men vad är det då som gör att många av oss känner rädsla i en talsituation? Det kan bero på flera olika saker.

Man kan ha specifika minnen av situationer som varit extremt jobbiga och som triggar i gång obehagskänslorna. Det kan också vara så att man har en medfödd biologisk och psykologisk känslighet, som skapar ökad rädsla för att till exempel bli exponerad eller granskad. Det kan även ha funnits händelser under uppväxten som har ökat rädslan.

Kanske har man sett andra som varit rädda och fått rädslan överförd, så kallad modellinlärning. Det kan också vara orimliga krav från föräldrar eller andra viktiga personer i ens närhet som har skapat en press.

En annan vanlig tanke om orsaken till olustkänslor och rädsla i en talsituation, som inkluderar oss alla, är den att vi människor är flockdjur. Våra kroppar och psyken upplever att vi står utanför flocken i en situation när vi ska tala inför en grupp och singnalerar därför stor fara.

Men tack och lov kan man arbeta med talrädsla och känslor av obehag inför att tala för publik. Ofta kan man då slippa, eller radikalt minska, den negativa stressen och på det sättet kan man också få fram budskapet på ett mer effektivt sätt.

Men vad är rädsla? Och kan vi lära oss något av vår rädsla? 

Karen Thompson Walker berättar om det i sitt föredrag.

karen_t-_walker_author-photo-ramin-talaie_custom-00cc00c68e4e885a9277e5323fe0472b6da93ea7-s6-c10_1024.jpg
"Fear is … a kind of unintentional storytelling that we are all born knowing how to do.” (Karen Thompson Walker)

Gunlög Å Lindell

Stockholm, Sweden