Retorikkunskaper hjälper oss att värja oss mot det massiva flödet av information som vi dagligen översköljs av. Utifrån detta massiva flöde gör vi våra val, förändrar våra attityder och handlar därefter på ett visst sätt.
Ofta är vi inte medvetna om inflytandet all information egentligen har över våra val, handlingar eller utformandet av våra attityder. Kunskaper i retorik och retorisk analys kan hjälpa oss förstå makten som olika kommunikativa metoder har över vårt tänkande och beteende.
Sara Thiringer, Rädda barnens ungdomsförbund, förklarar här i sitt svar till debattören Penilla Gunther att det i motsats till vad Gunther hävdar - inte är ungdomars ideal som är ett hot mot jämställdheten utan möjligen vuxnas.
Thiringer visar med sin text hur vi ibland behöver hjälp att se att och hur vi påverkas till våra val.
Hiphop, graffitti och flera andra arenor där unga tar plats talas om på ett nedvärderande sätt, menar Thiringer. Det är de vuxnas värderingar som färgar hur de talar om dessa arenor.
Som retoriker kan jag bara hålla med. Visst är det så. Språket värderar. Det är inte genomskinligt. Man talar numer inom forskningen om en "lingvistisk vändning" och menar att språkets roll som ett genomskinligt och objektivt medium för kunskap och kommunikation bör ifrågasättas och problematiserats.
Ofta går vi på autopilot och sorterar vår omvärld efter våra förkunskaper och fördomar för att effektivt klara av det vi tar oss för. Vår hjärna gillar att stoppa in saker i fack. Det kan vara smart men vi missar då att vara öppna för nya insikter - och det är aldrig smart!
Visst är det väl så att de allra flesta av oss egentligen vet att det språk vi väljer att använda när vi beskriver vår värld påverkar hur vi tänker och vad vi tänker om den? Ja, bara vi tänker efter.
- Gunlög
