Bok om retorik och retoriklek för förskolan

Nu är omslaget klart till boken Retoriklek i förskolan!

Forskoleserien_Retoriklek.jpg

Boken finns i handeln den 9 maj.

Förordet kan du läsa redan nu - här. 

 

Förord

Det här är en kort bok. Den är tänkt att vara lätt att läsa och enkel att använda. Jag hoppas att den ska ge dig inspiration, ny kunskap och massor av konkreta tips och råd om hur du kan arbeta med retorik och kommunikation på din förskola.

Som retorikpedagog intresserar jag mig för gränslandet mellan retorik och pedagogik. Under årens lopp har jag arbetat med pedagoger vid många förskolor. Lekarna, övningarna och förhållningssättet i den här boken har fått formen av det jag valt att kalla retoriklek. Retorikleken är ett försök att fånga upp de färdigheter och egenskaper som barnen behöver för att senare utveckla sin retoriska förmåga.

Jag vill både ge dig grundläggande kunskaper om retorik och retoriklek och visa varför det är viktigt med retoriklek i förskolan. Kopplingen mellan strävansmålen i styrdokumenten och retorik är nämligen glasklar. Se boken som en igångsättare, tydliggörare, inspirationskälla och ett diskussionsunderlag och använd den gärna som kursmaterial för personalgruppen. I del 1 och 2 finns övningar för dig och dina kollegor att göra tillsammans på personalträffar och i verksamheten mellan träffarna. Del 3 innehåller retoriklekar och övningar för barnen. Jag hoppas boken blir en kick att sätta igång på allvar. Retoriklek är både kul och väldigt viktigt.

Lycka till!

 

Debattävling i skola kritiserad

Det ordnades en debattävling mellan två skolor i Nacka förra veckan. Elever i niondeklass blev tilldelade olika ståndpunkter och uppgiften var att argumentera mot varandra. 

Tävlingen hade en jury där bland andra en professor i lingvistik från Stockholms universitet satt med och utsåg en vinnare. De elever som bäst presenterade fakta och värderingar på ett logiskt och relevant sätt, oavsett ståndpunkt, vann.

 
debate.cartoon.jpg

Det var länge sedan jag hörde något så upplyftande från en svensk skola. 

Det skriver Johan Hakelius i AftonbladetSåväl Svenska DagbladetDagens Nyheter som P1:s Studio Ett har reagerat på debattävlingen.

Men alla blev inte glada åt debattävlingen. Eleverna ”var obekväma med uppgiften”, sa en förälder som protesterade.

Vad tycker du?

Är det OK att argumentera för eller mot ämnen som Indiens kastsystem, legalisering av cannabis och homo­adoption i svensk skola? 

Är det OK att tävla med argumenten och att laget med "fel" uppfattning kan vinna?

Är det så man lär sig att det är OK att det finns olika åsikter och att ens egen uppfattning inte är den enda som går att försvara?

Är det i linje med skolans värdegrund om några känner sig kränkta av argumenten som kan komma upp? 

Är känslan av obehag inför att argumentera för något man tycker är fel, om så bara i en övningsdebatt, ett kvitto på att vi behöver göra fler liknande övningar? 

Skriv gärna dina synpunkter här! 

 

   -Gunlög

 

 

 

Retorik en eftertraktad kunskap för lärare!

Ett stort Grattis till en av de grundskollärare som gått Retorikpedagogens utbildning i "retorik i skolan"!

-Tack! Nu får jag arbeta med det jag allra mest brinner för!

IMG_3572.jpg

Det säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen som efter genomgången fortbildning i retorik fått sitt drömjobb - att som retorikinspiratör medverka till att implementera retorik som en röd tråd i skolan!

Läs hennes berättelse här:

På min gamla skola, Björkhagens skola, var vi några lärare som fick hjälp av Gunlög Lindell att starta en pilotgrupp i retorik. Vi utbildades och fick handledning under en termin. Det resulterade i en progressionsplan för F-5 och ett upplägg för retoriklektioner. Vi märkte snabbt hur elevernas trygghet ökade och hur de här grupperna blev mer lyhörda och respektfulla mot varandra.
När tidningen LÄRA (nr.2, 2013) kom och gjorde ett reportage om vårt arbete hörde flera skolor av sig och ville ha kontakt med oss. Gubbängsskolan utlyste en tjänst som passade mig som hand i handske. Nu är jag lärare i åk.1 och ”retorikinspiratör”. 
I mitt arbetslag har vi en retoriklektion i veckan. Den första har handlat om hur en god lyssnare beter sig. Sedan kommer övningar som tränar detta. 
Hela lågstadiet vill börja med retorik. När vi har möten visar jag en övning och motiverar varför den ska vara med. Vi diskuterar och har det som en fortbildning. Dessa möten ligger var tredje vecka.
Vad är det då vi tränar på retoriklektionerna? Jo, att lyssna aktivt, prata inför grupp, förklara och motivera egna åsikter, ta ställning, läsa av andras kroppsspråk och få kontroll över det egna, samspel med andra, analysera budskap i form av text, tal och bild, strukturera tal, text och argumentation mm mm. 
Varför är då retorik så viktigt? Det är viktigt för den egna personliga utvecklingen. Trygga barn kan vara toleranta och förstående mot andra. Lgr-11 inleds med en text om etik och värdegrund som slår fast just det lägger grunden för demokratiskt samhälle. 
Dessutom, för att nå de högra betygen i skolan ska eleven ska kunna språka om kunskap, motivera, argumentera, analysera och jämföra.
Vi är i inledningsskedet av retorikutvecklingen på Gubbängsskolan. Ett spännande arbete väntar och jag återkommer gärna med mer från retorikhorisonten.
                            Mvh   Linnéa Skogqvist-K

 

Jag tycker det här är en härlig historia om vilka vägar arbetslivet kan ta sig. Låt dig inspireras! 
-Gunlög 

 

Om uppmärksamhet är en bil är behov förare

Dessa tre nycklar är helt avgörande för om barnet kommer att ge dig sin uppmärksamhet och lyssna på dig eller inte!

1. Mognad

Mognad krävs för att kunna uppmärksamma. Det tar åratal att utveckla ett moget uppmärksamhetssystem.

2. Behov

Våra behov är de som styr vår uppmärksamhet. Mer om det nedan.

3. Bortsållning

Fokus får vi genom att sålla bort konkurrerande intryck som oväsentligheter. Så mycket som 95% till 98% av alla intryck behöver vi sålla bort för att kunna fokusera och skapa mening.

sokrates_2_blog.png

"Jag kunde inte undervisa honom. Han älskade mig inte."

så svarade Sokrates (470-399 f.Kr.) på frågan varför hans sokratiska metod inte fungerade på en av hans elever.

Om uppmärksamhet är en bil är behov förare

Först när behov av: a, Anknytning, b, Alarm och c, Hunger är tillfredsställda och i balans kan vi unna oss behovet av d, Individualisering. Det vill säga unna oss lyxen att vara nyfikna och mottagliga för att lära oss något nytt.

a. Anknytning, kontakt och närhet är det absolut viktigaste för uppmärksamhet, nyfikenhet och inlärning. Om ett barn inte får sitt behov tillfredsställt på det här punkten blir intresse för omvärlden irrelevant. Barn ger uppmärksamhet till, följer, talar till och försöker efterlikna dem de älskar. De lär sig bara av dem tills de är tillräckligt mogna. Vi människor är skapade för att fungera så här. Det menar utvecklingspsykolog Gordon Neufeld.

Inom retoriken kan vi uttrycka det med begreppen ethos - för att få förtroende för och vilja lyssna till den som förmedlar ett budskap behöver vi gilla dennes personlighet. De känslor, pathos som talaren förmedlar och väcker i oss behöver vara de rätta för att vi ska ta till oss budskapet. Upplever vi inte personens ethos och pathos tillräckligt positiva fungerar personens fakta, sakargument dvs logos inte övertygande. De blir inte intressanta! 

b. Alarm handlar om oro, medveten eller ej, för att förlora närheten till den eller dem vi är i nära anknytning till. När alarmsystemet går på högvarv kanvi inte ta in information som inte hör till behovet att upprätthålla närhet med dem vi älskar. Det får högsta prioritet. Vi är skapta för att upprätthålla kontakt och närhet. Därför kan vi inte nå fram till oroliga barn.

c. Hunger. Är vi hungriga styrs vår uppmärksamhet mot mat. Men anknytning och alarm övertrumfar mat. Tänk dig att du är ute i skogen och går. Du känner dig hungrig och bestämmer dig för att återvända till bilen och matsäcken. Då inser du att du är vilse. Du går och går och söker efter kännetecken som kan visa dig vägen till dem och det du har anknytning till. Trots att du förmodlingen är mer hungrig vid det här laget är det inte det som i första hand styr nu. Kanske känner du inte längre av din hunger.

d. Individuallisering handlar om intresse och lust att fullfölja sin potential. Hela vårt skolsystem bygger på tesen att barn är nyfikna på sin omvärld. Och att denna nyfikenhet bara finns där av sig själv. Men barn vill veta att de är omtyckta, älskade har en plats i gruppen. Om de inte känner sig säkra i det uppstår inte nyfikenheten på omvärlden. Nyfikenhet handlar om att våga gå till det okända, till delar av världen de inte är en del av. 

Med detta i bakhuvudet är dessa kanske de viktigaste frågorna att ställa sig som pedagog:

Gillar jag var och en av barnen i min klass/grupp och har jag lyckats få var och en av dem att gilla mig?

Hur kan jag visa min kärlek, mitt gillande, ännu tydligare? 

Lär dig mer om utvecklingspsykolog Gordon Neufelds tankar om uppmärksamhet genom att titta på hans föreläsningar på UR Play.

Vill du hjälpa till att få in retorik på skolschemat?

Frågetecken.png

Jag arbetar för att få in retorik i skolan - på schemat!  Dvs att ge alla barn chansen att förklara sina idéer, tala för sina synpunkter, lyssna och inta andras perspektiv.

Visst borde alla få lära sig hur oberoende av bakgrund?

Stötta mig gärna genom att "Gilla" Retorikpedagogen få Facebook!

Sprid gärna detta genom att klicka "Dela".

Tack för hjälpen!

- Gunlög